Välkommen, kära höst!

Hösten är hääär! Och även om jag älskar sommaren, så kan faktiskt hösten också vara ganska mysig. Dricka te, mysa under en filt, lyssna till ljudet av regn som smattrar mot fönsterrutan, sätta på sig raggsockor osv. Mysigt.

Hösten funkar så länge man inte behöver göra något annat än just sitta inne och lyssna på regnet. Inte lika mysigt när man måste upp till stallet och ta hand om sin stackars häst som spenderat hela sin dag ute i regnet. Med lite tur kanske pållen känner för att leka lite med dig och inte alls vill komma in från hagen, vilket leder till att du blir ståendes i hagen i minst 30 minuter (vilket är ungefär 30 minuter för länge när det ösregnar) i väntan på att din ögonsten ska sluta springa runt dig, ta sitt förnuft tillfånga och följa med dig in i stallet. Förr eller senare brukar dom tröttna (tro mig), vid det laget är du dyngsur, genomfrusen och ganska så redigt förbannad. Fångar hästen, klappar lite på halsen och säger att han var duktig (någonting som i vanliga fall brukar ta ca 30 sekunder, tog ju idag bara 30 minuter). Går in i stallet, drar av det genomblöta tygstycket (som kallas regntäcke, men som fan inte håller för minsta regnskur) från hästen och börjar projektet "att få bort leran" (som envisas med att dyka upp så fort det regnar lite). Inser att du inte kommer lyckas, så ställer dig bara och tittar på eländet och hoppas att det ska försvinna med hjälp av tankekraft. Står på samma sätt i ca 10 minuter. Inser att inte heller det funkar. Känner för att skrika högt och kasta allt du kan komma åt stenhårt i golvet. Istället går du in i sadelkammaren och gråter en skvätt. Bestämmer dig för att hästen får vila idag (han har ju faktiskt ridits tre gånger denna veckan), och åker istället hem. Kryper ner under filten med en kopp te och lyssnar till regnet som smattrar mot fönsterrutan. Känner hur lugnet lägger sig över dig. Tänker att hösten är ju faktiskt ganska mysig, trots allt.

Tills du inser att det var din tur att ha insläpp, och att resten av hästarna fortfarande är ute i regnet.


Observera att detta inte är en verklighetsbaserad historia (än), målar bara upp tänkbara scenarion så att jag är väl förberedd för vad hösten har att erbjuda.