Youth knows no pain.

Jag står och trampar på samma ställe. Samma ställe som jag började stå och trampa på när jag tog studenten för lite mer än två år sen. Har bara hunnit bli lite äldre. Ett deltidsjobb. En häst. Ingen vettig utbildning. Inget eget boende. Etcetera. Blir gaaalen.

Kommer in i perioder då jag bara vill göra en radikal förändring av mitt liv. När jag inte är i dessa perioder tycker jag att mitt liv är ganska okej, det är ingen brådska med att flytta hemifrån liksom. Tar livet som det kommer. Bara att flyta med liksom.

Men som sagt, sen kommer dessa perioder då jag börjar leta lägenhet som en galning, och förbannar att bostadskön är så vansinnigt jävla lång att jag förmodligen inte lär bli erbjuden en lägenhet förrän om fem år. Typ. Dessa perioder då jag bara vill bli vuxen, skaffa mig ett eget jävla liv. Ibland känner jag mig som en tonåring. Hör om jämnåriga kompisar som skaffar barn (inte för att jag vill ha barn!), och känner mig så ... ung. När mina jämnåriga vänner bildar familj, AB Bostäder, är det då för mycket begärt av mig att bara få tillgång till en egen liten 1:a?

Youth Knows No Pain - Lykke Li

Scary monsters & nice sprites

Är helt slut efter helgen som gått (trots att jag laddade upp med extra många timmar sömn, och gick och la mig redan kl 20 i onsdags och torsdags). Började fredagen tidigt i stallet, fortsatte med några timmars jobb och intog sen omklädningsrummet på jobbet för dusch och lite fix inför kvällens bravader. Tog min lilla gröna plastpåse fylld med näring (keso, Vitamin Well och fyra cider) och begav mig mot Druvefors. Herregud, vad en kort väg kan kännas väääldigt lång när det är mörkt och man är ensam! Bjöds på en gourmetmåltid i form av spaghetti och fiskpinnar innan jag och mina tre fina vänner styrde mot Trandared för lite födelsedagsfest hos vår "flyttat-till-Falun-men-hemma-i-Borås-på-besök-vän". Åkte hemåt när de andra bestämde sig för att åka ner till stan för utgång.

På lördagen ringde klockan 05:30, och trots föregående kvälls alkoholkonsumtion (i kombination med att klockan egentligen blev alldeles för mycket) kände jag mig oförskämt pigg. Måste varit de där extratimmarna sömn som gjorde sitt! Åkte och jobbade några timmar, stressade upp till stallet för träning för bästa Chris. Gnällde lite om att jag inte kan rida. Träningen drog ut på tiden. Stressade hem. Duschade, åt och gjorde i ordning mig på mindre än en timme (vilket är rekordsnabbt för att vara mig!), och susade sen iväg till Brämhult i "finbilen" (=pappas nya Passat, inte min gamla fula Laguna) för att hämta upp Ylle. Körde därifrån vidare till Norrmalm och helgens andra födelsedagsfest, denna gång för 20-åringen Madde. Mycket trevligt, trots nyktert tillstånd. Åkte dock hem förhållandevis tidigt.

(Guuuud, vilket långt och irrelevant inlägg detta bliiiiir!)

På söndagen ringde nämligen klockan ännu en gång 05:30. Denna gången var det dock hästarna som skulle fodras och släpas ut i hagen. Gjorde detta lite snabbt och lätt för att hinna hem och sova någon timme till innan det var dags att åka tillbaka för helgens sista träning för Chris. Red ett mycket bra pass (enligt Chris hade hon aldrig sett Power gå så bra, kuuul!), och åkte sen mot jobbet för att jobba hela kvällen lång.

Och ja, i morse var det bara till att vara tillbaka på jobbet igen. Så kanske förstår ni min glädje när jag kan stoltsera med att nu vara ledig två dagar i rad, känner mig förtjänt av det :) .


Without You - David Guetta feat. Usher

Prioriteringar & annat kul.

Jag var precis såhääääär nära att beställa ett par ridbyxor (Pikeur style = expensive style), men ångrade mig i sista sekund. Tog fram min oerhört vuxna sida och bestämde mig för att vänta lite, kolla om jag veeerkligen har råd med det. Måste prioritera. Hatar att prioritera.

Min "vill-lägga-pengar-på-lista":
- Ett par bruna fina Pikeur Lucinda.
- Ett tjockt, mysigt stalltäcke från Amigo.
- Världens snyggaste ridjacka från Spooks.
- Ett par bruna ridstövlar från Mountain Horse.
- ...och lite annat.

Min "måste-lägga-pengar-på-lista":
- Hovslagare
- Nya bilen (okej, det är väl lite roligt också då).
- Stallhyra
- Typ hundra olika försäkringar (okej, två då).
- Mobilräkning
- Bensin (askul!)

Tänkte börja sälja av lite grejer, säg vad ni vill köpa så kanske jag fixar fram det. Störst chans att hitta vad du söker är om du frågar efter hästtäcken, har typ några att välja mellan... Typ närmare 20 stycken. Sa jag att jag bara har en häst?

OMG, this is OUR song!!!

Snoozade i sömnen i morse. Vaknade 04:50, och hade vid det laget redan snoozat två gånger utan att komma ihåg det. Trött?

Helgen har avverkats nere i Skåneland. I Flyinge närmare bestämt, på besök hos min kära syster. Passade ju ypperligt med en besiktning av hennes nya boende i samband med att årets upplaga av Breeders Trophy gick av stapeln. Så i fredags kväll styrde jag och Malin lilla vita Passaten söderut, med ntz-ntz (så kallat "dunka dunka" på hederlig svenska) på högsta volym. Ca fyra timmar senare (mätta och belåtna efter ett stopp på McDonalds & Statoil i Varberg) var vi framme, och fick då bekanta oss med vår sovplats för helgen. En luftmadrass. Nog för att den var bred, men det var trots det svårt att få plats när min kära vän visade sig vara inspirerad av Kalle Anka i sin sovstil...

På lördagsmorgonen visade sig Skåne från sin bästa sida, med ösregn, åska och kyla. Lite lätt motvilligt kröp vi upp ur "sängen" och begav oss mot Crafoord-hallen för att kolla på fina hästar. Blev lite lätt deprimerad av att se 4-åringar gå bättre än min 14-åring där hemma, men försökte vända det till något positivt och ... nej, jag lyckades inte. Kul och inspirerande att se så många fina hästar och duktiga ryttare i alla fall.

Lördagskvällen spenderade vi på auktion för 3-åriga hopphästar. Hade tyvärr inte stora plånboken med mig, så kunde inte bjuda över 450 000:- (som den dyraste gick för). Avslutade kvällen med att lite oengagerat titta på film, för att sen övergå till att diska (wtf?!) medans ungdomarna som vi bodde hos var ute och festade.

Söndagen var lugn. Vi satt på Crafoord-hallens obekväma division VI-läktare och kände oss som två kärringar med krämpor i både rumpa och rygg. Bestämde oss för att bojkotta dressyren ett tag, och bege oss in till hoppningens betydligt skönare stolar (ryggstöd = LYX). Såg en 16-åring rida hem vinsten i finalen för 6-åringar. Lite lätt deprimerande även det, men vi fortsatte hålla humöret uppe. Kanske berodde det på all mat vi tryckte i oss. Vill inte ens veta hur mycket pengar jag spenderade i deras förbannat svindyra cafeteria...

Begav oss hemåt fram på eftermiddagen, fördrev tiden i bilen med att checka in på alla McDonalds vi åkte förbi (är dock lite besviken på att vi missade Halmstad) på Facebook. Lyssnade på lite P3. Fastnade för hysteriska Skrillex. Avverkade tredje målet McDonalds på fyra dagar. Förbannade regnet som uppenbarade sig när vi kom till Falkenberg. Kom hem och somnade gott i min säng, utan att sakna luftmadrassen ett endaste dugg. Vad jag egentligen försöker få fram är att det allra mest är luftmadrassens fel att jag snoozade i sömnen i morse, och ökade riskerna att försova mig extremt mycket. Dumma luftmadrass.
 

Nej, jag är inte bitter.

Hade en tid bokad hos frisören idag för att klippa och lägga slingor. Hade tidsplanen klar i huvudet:

06:30 Klockan ringer.
07:00 Jag går upp ur sängen.
07:00 - 07:30 Står inne i badrummet och förbannar den person som uppfann mascaran.
07:30 Äter frukost.
08:00 Åker till stallet och släpper ut hästarna.
09:00 Infinner mig på Bond för ca 2 timmars njutning.

När jag stått inne i badrummet och sminkat mig (vilket jag egentligen hatar, men ändå finner mig i att göra) i 15 minuter, kan ni kanske förstå bitterheten som infann sig när jag 07:32 fick ett samtal från min, för dagen, sjuka frisör. Ingen klippning idag med andra ord. Så inte nog med att jag har stått och sminkat mig heeelt i onödan, jag får dessutom fortsätta se ut som helvete i håret ett tag till. Bara att dra på sig ridbyxorna och åka upp till stallet och rida istället. Sminkad och klar. Glad tjej.

Välkommen, kära höst!

Hösten är hääär! Och även om jag älskar sommaren, så kan faktiskt hösten också vara ganska mysig. Dricka te, mysa under en filt, lyssna till ljudet av regn som smattrar mot fönsterrutan, sätta på sig raggsockor osv. Mysigt.

Hösten funkar så länge man inte behöver göra något annat än just sitta inne och lyssna på regnet. Inte lika mysigt när man måste upp till stallet och ta hand om sin stackars häst som spenderat hela sin dag ute i regnet. Med lite tur kanske pållen känner för att leka lite med dig och inte alls vill komma in från hagen, vilket leder till att du blir ståendes i hagen i minst 30 minuter (vilket är ungefär 30 minuter för länge när det ösregnar) i väntan på att din ögonsten ska sluta springa runt dig, ta sitt förnuft tillfånga och följa med dig in i stallet. Förr eller senare brukar dom tröttna (tro mig), vid det laget är du dyngsur, genomfrusen och ganska så redigt förbannad. Fångar hästen, klappar lite på halsen och säger att han var duktig (någonting som i vanliga fall brukar ta ca 30 sekunder, tog ju idag bara 30 minuter). Går in i stallet, drar av det genomblöta tygstycket (som kallas regntäcke, men som fan inte håller för minsta regnskur) från hästen och börjar projektet "att få bort leran" (som envisas med att dyka upp så fort det regnar lite). Inser att du inte kommer lyckas, så ställer dig bara och tittar på eländet och hoppas att det ska försvinna med hjälp av tankekraft. Står på samma sätt i ca 10 minuter. Inser att inte heller det funkar. Känner för att skrika högt och kasta allt du kan komma åt stenhårt i golvet. Istället går du in i sadelkammaren och gråter en skvätt. Bestämmer dig för att hästen får vila idag (han har ju faktiskt ridits tre gånger denna veckan), och åker istället hem. Kryper ner under filten med en kopp te och lyssnar till regnet som smattrar mot fönsterrutan. Känner hur lugnet lägger sig över dig. Tänker att hösten är ju faktiskt ganska mysig, trots allt.

Tills du inser att det var din tur att ha insläpp, och att resten av hästarna fortfarande är ute i regnet.


Observera att detta inte är en verklighetsbaserad historia (än), målar bara upp tänkbara scenarion så att jag är väl förberedd för vad hösten har att erbjuda.